Digitalisering

Genom digitalisering ska KB göra samlingarna tillgängliga för medborgare i hela landet, dygnet runt via internet.

Digitalisering i rekordfart

I oktober 2006 gick startskottet för världens hittills största digitaliseringsprojekt. På drygt tre år ska 1,5 miljoner timmar analoga radio- och tv-sändningar förvandlas till datafiler av modernaste snitt. Tack vare högeffektiv teknik kan 2 600 timmar föras över varje dag.

Även stora delar av KB:s tryckta material ska digitaliseras och göras tillgängligt via internet.

Snabb utveckling

Bakom detta gigantiska projekt ligger KB:s ansvar att vårda, bevara och tillgängliggöra sina samlingar. Kvaliteten på gamla ljud- och bildband försämras snabbt och om inget görs nu kommer informationen på banden snart att vara borta för alltid.

2004 presenterades den statliga utredningen Bevara ljud och rörlig bild. Det ledde så småningom till att dåvarande  Statens Ljud- och bildarkiv (nu Avdelningen för audiovisuella medier) fick särskilda medel av regeringen för att digitalisera sina samlingar.

Utredningen räknade med en kostnad på 900 miljoner kronor för att digitalisera hela beståndet på sex miljoner inpelade timmar. Men tekniken har utvecklats snabbt sedan dess, och nu handlar det om betydligt lägre kostnader – runt 10 miljoner för 25 procent av beståndet.

Robot byter videoband

Stora delar av digitaliseringen är automatiserad och maskinerna har anpassats för snabböverföring. Ett exempel är den migreringsrobot som används för att digitalisera videoband.

En robotarm griper tag i en färdigspelad vhs-kassett som nyss skjutits ut ur en videoapparat. Med några lätta knyck för armen in bandet i robotens hyllsystem. Dygnet runt, sju dagar i veckan, matar roboten de tolv videobandspelarna med vhs-band. Efter en vecka töms roboten  på de färdigmigrerade banden och nya band stoppas in. Och så kommer det att hålla på fram till början av 2010.

Allt material registreras i databasen MigDB, och i takt med att banden går igenom processen uppdateras databasen med information.

De digitaliserade programmen läggs också in i Svensk Mediedatabas och blir direkt uppspelningsbara för forskare i KB:s lokaler på Karlavägen 98.

Målet är att över 1,5 miljoner timmar inspelad radio och tv ska föras över fram till början av 2010. Det som prioriteras är rikssändningar från Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion från 1978 och framåt.

På internet dygnet runt

Även mycket av det tryckta materialet i KB:s samlingar ska digitaliseras, i första hand det som efterfrågas ofta och riskerar att slitas ut. KB har utvecklat en teknisk infrastruktur för ett digitalt arkiv och långsiktigt tillhandahållande.

Arkivet består av två avdelningar, dels en skyddad lagringsplats för originalfiler, dels det öppna arkivet som anpassats för användarna. De digitala objekten ska också ha koppling till andra kataloger, exempelvis LIBRIS, Regina och internationella sökfunktioner.

Det tryckta material som digitaliseras och inte skyddas av upphovsrätt kommer att läggas ut på Internet. Där blir det tillgängligt för alla dygnet runt. Material som är upphovsrättsskyddat ska man kunna studera på datorer på KB.

Senast uppdaterad: 2009-12-21
Innehållsansvar: Jonas Ahlberg, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Relaterad information

 Resolutionen
Slutversionen av CENL Luxembourg Resolution on digitisation of European Cultural Heritage har nu antagits.

Smakprov av samlingarna

Digitala samlingar

KB:s broschyr om Digitalisering (svensk och engelsk version)

 Digitalisering enligt Kungliga biblioteket

 Digitalization at the National Library of Sweden

Övrig dokumentation

 KB:s digitaliseringspolicy

 KB:s digitaliseringsstrategi

 Kvalitetsnivåer vid digitalisering 

För att kunna läsa PDF-dokument behöver du programmet Adobe Reader. Det kan du hämta gratis på Adobes webbplats.

Sveriges nationalbibliotek